Tabeller & statistik för JVM


1.	Finland U20	0-0	0-0	0-0
2.	Kanada U20	0-0	0-0	0-0
3.	Lettland U20	0-0	0-0	0-0
4.	Tyskland U20	0-0	0-0	0-0
5.	USA U20	0-0	0-0	0-0


1.	Kazakstan U20	0-0	0-0	0-0
2.	Schweiz U20	0-0	0-0	0-0
3.	Slovakien U20	0-0	0-0	0-0
4.	Sverige U20	0-0	0-0	0-0
5.	Tjeckien U20	0-0	0-0	0-0

Vad statistiken i tabellen visar

Statistiken i tabellerna för Juniorvärldsmästerskapet i ishockey (JVM) ger en omfattande översikt över lagens prestationer under turneringen, både under gruppspelet och slutspelet. Tabellen är uppdelad i flera olika kategorier som tillsammans ger en tydlig bild av hur lagen presterat i jämförelse med varandra. I en typisk JVM-tabell återfinns information om antal matcher spelade (GP), antal vunna matcher (W), antal matcher vunna efter övertid eller straffar (OTW), antal matcher förlorade efter övertid eller straffar (OTL), antal matcher förlorade under ordinarie tid (L), samt lagens målskillnad (GD), vilket innebär skillnaden mellan antalet gjorda mål (GF) och insläppta mål (GA). Tabellen visar även antalet poäng (P) som ett lag har lyckats samla in under gruppspelets gång.

Det finns flera intressanta aspekter att hålla koll på i JVM-tabellerna. Exempelvis ger målskillnaden (GD) en viktig inblick i hur starkt laget är både offensivt och defensivt. Antalet matcher som går till övertid (OTW och OTL) kan indikera hur jämna matcherna är, och hur ofta lag tvingas kämpa för poäng i en tät strid. Förutom dessa grundläggande statistikposter kan det även förekomma andra viktiga statistikkategorier, såsom powerplay-effektivitet och boxplay-resistens, vilka ger ytterligare djup i analysen av lagens styrkor och svagheter.

Hur tabellen räknas ut

Tabellen i JVM uppdateras kontinuerligt under gruppspelet och poängsystemet bygger på ett enkelt format. Varje match som spelas påverkar tabellen, oavsett matchens utfall. Lag tilldelas poäng baserat på om de vunnit, förlorat eller om matchen gått till övertid/straffar.

Lagens placering i tabellen avgörs i första hand av hur många poäng de har samlat in. Vid lika poäng mellan två eller flera lag avgörs placeringen genom olika kriterier, där inbördes möten mellan lagen (head-to-head) är det första som jämförs. Om detta inte skiljer lagen åt, tittar man på målskillnad, eller i vissa fall även flest gjorda mål. Med andra ord kan ett lag med samma poäng som ett annat placeras högre på grund av bättre målskillnad eller en seger i ett inbördes möte.

Så får lagen poäng i tabellen

Poängsystemet i JVM:s gruppspel är tydligt definierat och liknar det som används inom internationell ishockey. Poäng fördelas enligt följande:

Vinst under ordinarie tid: 3 poäng
Vinst efter övertid eller efter straffar: 2 poäng
Förlust efter övertid eller straffar: 1 poäng
Förlust under ordinarie tid: 0 poäng

Det innebär att ett lag som vinner en match under ordinarie tid maximalt kan samla in 3 poäng, medan det lag som förlorar efter övertid eller straffar får en tröstpoäng. Om en match går till övertid reduceras poängfördelningen för vinnaren, som då får 2 poäng istället för 3. Detta poängsystem gör att matcher som går till övertid får en stor betydelse för striden om placeringarna i tabellen.

Särskilt under JVM, där marginalerna mellan avancemang och nedflyttning kan vara små, blir matcher med övertid avgörande inte bara för enskilda lag utan också för hela gruppens dynamik och slutspelsuppställning. Antalet poäng som lagen tilldelas avgör hur de placeras i tabellen och påverkar deras chanser att gå vidare till slutspelet eller hamna i nedflyttningszonen.

De går vidare till slutspelet

Efter gruppspelet delas lagen in i olika slutspelspositioner beroende på deras placering i tabellen. JVM omfattar vanligtvis två grupper, och de bästa lagen från varje grupp går vidare till kvartsfinalerna. Vanligtvis går de fyra högst placerade lagen från varje grupp direkt till kvartsfinal, medan laget som placerar sig sist i gruppen missar chansen att konkurrera om medaljer. Detta gör gruppspelets prestationer direkt avgörande för vilka lag som har en chans att fortsätta turneringen.

Lag som placerar sig i de högre positionerna i gruppen (vanligtvis de som placerar sig 1:a och 2:a) möter generellt sett lägre rankade lag från den andra gruppen i kvartsfinalerna (placering 3 och 4). Detta skapar teoretiskt sett enklare matchningar för de högst rankade lagen. Slutspelsstrukturen kan variera något beroende på varje års turnering och det internationella ishockeyförbundets (IIHF) direktiv, men grundprincipen består ofta.

Slutspelet fortsätter sedan med semifinaler och final, där världsmästaren koras. För de lag som förlorar semifinalerna väntar en match om bronsmedaljen. Slutspelet i JVM är utslagsbaserat, vilket innebär att varje match är direkt avgörande – en förlust innebär att laget elimineras, medan en vinst innebär avancemang till nästa omgång. Detta format bidrar ofta till dramatik och oväntade resultat.

De flyttas ned eller får kvala

Ett av de mest dramatiska inslagen i JVM är risken för nedflyttning. Efter gruppspelet möts de två lägst placerade lagen i varje grupp i en nedflyttningsserie. Denna serie, som oftast avgörs i bäst-av-tre-matcher, bestämmer vilket lag som kommer att behålla sin plats i JVM:s toppdivision och vilket lag som flyttas ned till lägre divisioner för nästa års turnering.

Vanligtvis är det endast ett lag som flyttas ned, och detta ersätts av vinnaren från den underliggande Division 1-turneringen, där andra nationer tävlar om en plats i JVM:s toppdivision. Att undvika nedflyttning är därför av största vikt för dessa lag, och matcherna är ofta mycket jämna och dramatiska. Laget som förlorar nedflyttningsserien degraderas till en lägre division och får kvala för att återvända till JVM-toppen nästa år.

Traditionellt har starka ishockeynationer som Kanada, USA, Sverige, Finland och Ryssland sällan hamnat i nedflyttningsstrider eftersom de oftast tillhör toppen. Men överraskningar kan ske, och även stornationer kan ibland bli indragna i dessa strider, vilket gör nedflyttningsserien spännande att följa.

Intressant statistik att hålla koll på

Statistiken i JVM-tabellerna ger en djupare förståelse för hur lagen presterat och vilka faktorer som kan ha påverkat resultaten. Några av de mest intressanta statistikkategorierna att hålla ögonen på är:

Målskillnad (GD): En hög målskillnad indikerar att ett lag är överlägset sina motståndare i både offensivt och defensivt spel, medan en låg eller negativ målskillnad kan tyda på att laget haft det svårt.
Powerplay-effektivitet (PP%): Mäter hur effektivt ett lag utnyttjar övertagslägen när motståndaren har en utvisad spelare. Ett lag med hög powerplay-effektivitet har i regel en stark offensiv.
Boxplay-resistens (PK%): Mäter hur väl ett lag försvarar sig i numerärt underläge. Ett starkt boxplay är ofta avgörande mot starka offensiva lag.
Skotteffektivitet (S%): Andelen skott som resulterar i mål ger en inblick i ett lags effektivitet när det kommer till att ta vara på chanser.
Räddningsprocent (SV%): Används för att mäta målvaktens prestation. Ett lag med en målvakt som har hög räddningsprocent har ofta bättre chanser att lyckas.

Dessa statistikposter ger en detaljerad överblick över både lags och enskilda spelares prestationer, och de kan ofta vara avgörande för ett lags framgång i JVM-turneringen.