Historia

Svenska juniormästerskapet i ishockey, ofta förkortat JVM, är en internationell turnering för spelare under 20 år som arrangeras årligen av Internationella ishockeyförbundet (IIHF). Turneringen är en del av flera olika juniorligor världen över och svenskt JVM-lag, ”Småkronorna”, har deltagit från starten. JVM har blivit en central del i att utveckla yngre talanger inom svensk hockey och har skapat ett plattform för många spelare att visa upp sina talanger på internationell nivå.

Sverige har genomgått många faser av framgång och motgång i JVM. Med åren har laget etablerat sig som en av de ledande juniorlandslagen i världen och har flertalet gånger varit starka utmanare till guldet. Även om Sverige historiskt många gånger har tagit sig till finalen, har laget inte alltid gått segrande ur striden. Totalt har Sverige vunnit turneringen två gånger – 1981 och 2012.

Framgångarna på juniornivå har varit del i skapandet av flera svenska hockeyikoner. Spelare som Peter Forsberg och Mats Sundin har börjat sina internationella karriärer i JVM innan de gick vidare till framgångsrika NHL-karriärer. JVM-scenen är därför en språngbräda som ger unga svenska talanger värdefull erfarenhet och vecklar ut deras talang på internationell nivå.

Framstående lag och vinnare historiskt

De största rivalerna på JVM-nivå har ofta varit Kanada, Ryssland och Finland. Kanada, särskilt, har traditionellt varit det laget som dominerat turneringen med flest guldmedaljer. De har en lång historia av att producera lovande ungdomsspelare som snart blir stjärnor i NHL. Även Ryssland, och tidigare Sovjetunionen, har varit framstående med många mästerskapstitlar.

Sverige har också haft sina historiska framgångar. Det första JVM-guldet kom 1981 när laget, under ledning av tränaren Tommy Sandlin, lyckades vinna bland annat över Finland och Sovjetunionen. Den andra gången Sverige tog hem guldet var 2012, då den nya generationen av svenska talanger, lett av backen Jonas Brodin och målvakten Johan Gustafsson, besegrade Ryssland med 1–0 i en dramatisk final som gick till förlängning.

Utöver guldmedaljerna har Sverige samlat på sig flera silvermedaljer, vilket ofta indikerar att laget varit med i finaler men fallit på målsnöret. Topplaceringar som silvermedaljer har gett Sveriges juniorsatsning en hög status även om de felats att ta hem fler titlar. För många spelare leder dock de goda insatserna i JVM till framgångsrika karriärer i både NHL och svenska SHL-lag.

Kanadadominerade tidiga år

Från turneringens start i slutet av 1970-talet har Kanada länge varit det dominerande laget på JVM och fortsatt med det genom åren. Deras starka ungdomsprogram, stora ishockeykultur och system för utveckling av spelare genom juniorligor som OHL, WHL och QMJHL har gjort dem överlägsna konkurrenterna vid flera tillfällen.

Upplägg för turneringen

JVM-turneringen spelas runt årsskiftet varje år och varar vanligtvis i ungefär två veckor. Lagen delas in i två grupper i grundspelet där alla möter varandra en gång; varje grupp består av fem lag. De fyra bästa lagen från varje grupp kvalificerar sig till slutspel.

Grundserien

Grundserien är till för att avgöra seedningen inför slutspelets kvartsfinaler. Det är en intensiv period då lagen spelar flera gånger under kort tid, och varje match är viktig då poängen visar varje lags kvalitet inför slutspelet. De två bästa lagen från varje grupp får därefter möta ettan eller tvåan från den andra gruppen i kvartsfinalen.

Slutspel

Efter att kvartsfinalerna är spelade går vinnarna vidare till semifinal och därefter följer den slutgiltiga finalmatchen. Det lag som lyckas vinna finalen blir årets JVM-vinnare, medan förlorarna får spela en match om tredjeplatsen för att avgöra vem som får bronsmedaljen.

Statistik och tabeller

I JVM används ett poängsystem för att avgöra varje lags placering i gruppen. Varje vinst ger tre poäng, förlust efter övertid eller straffar ger en poäng medan en förlust under ordinarie tid inte ger några poäng. Poängsystemet liknar det som används i många andra internationella ishockeyturneringar och ligor.

Intressant statistik från tidigare JVM involverar Sveriges höga position i medaljlistan trots en förhållandevis få guldtitlar jämfört med giganterna Kanada och Ryssland. Sverige har dock en imponerande resultatrad vad gäller att ta sig till semifinal eller final. Detta är en indikator på att många svenska talanger utvecklas i rätt riktning, även om gulden ibland har uteblivit.

Prestationer i gruppspelet

Sverige har under perioden 2007–2020 en anmärkningsvärd historik i gruppspelet där de under 52 matcher gick obesegrade. Denna statistiska bedrift gör Sveriges juniorlandslag unika och visar på den höga nivå laget spelar på, även om det slutliga guldet inte alltid infrias i slutspelet.

Kvalsystem

I JVM deltar de tio bästa nationerna baserat på en ranking som tas fram av IIHF. Varje år är ett lag från den lägsta divisionen, Division IA, med i JVM genom ett uppflyttningssystem där vinnaren av Division IA flyttas upp till toppdivisionen – den högsta nivån där JVM spelas. På samma sätt kommer det lag som slutar sist i toppdivisionen automatiskt att flyttas ner till Division IA inför nästkommande års turnering.

Nedflyttningsmatcher

För att avgöra vilket lag som flyttas ner är systemet upplagt så att de två sämsta lagen i gruppspelets tabell får spela ett nedflyttningskval, som avgör vem som kommer åka ner till den lägre divisionen. Detta gör JVM till en turnering med extra spänning även i botten.

Antal lag i JVM

JVM-turneringen består av 10 lag som spelar i den högsta divisionen. Dessa lag delas upp i två grupper om fem, vilket bildar grundspelets struktur. De länder som vanligtvis deltar inkluderar Sverige, Kanada, USA, Finland, Ryssland (eller nuvarande lags status), samt andra i juniorhockeystarka länder som Tjeckien, Schweiz och Slovakien.

Utöver dessa har nationer som Tyskland och Österrike vid flera tillfällen också haft representation i de senaste åren i JVM. Deras deltagande varierar beroende på inkommande kvalresultat från Division IA.